Blogg

Natrium-jon batterier är en konkurrent till Litium-jon batterier. De saknar de flesta nackdelarna som Li-jon har, som att bara 60% av batteriets kapacitet bör användas, att antalet laddcykler är rätt begränsat, sämre temperatur egenskaper, risken för batteribrand, användningen av dyra och begränsade konfliktmetaller.

Dess svaghet har varit sämre energitäthet (kWh/kg) som därför gör dem mindre lämpliga i bilar, men mycket lämpliga för stationära applikationer som hembatterier. Dessutom kommer energitätheten nog att öka redan i nästa generation.

Både kinesiska CATL och BYD (både batterier och hela bilar med batterier), levererar nu Na-jon batterier. Priserna är idag lika, men förväntas sjunka till 20-40% lägre än Li-jon batterier, vartefter produktionstekniken skalas upp

Nyligen har det finska företaget Donut Lab sagt att de nu levererar ”Solid state batteries” i produktion. Till ett brittiskt motorcykelföretag Verge. Samtidigt verkar Verge hålla på att köpa Donut Lab? Inga produkter går att beställa för omedelbar leverans.

Låt oss se på lite historik; Donut Lab heter så, för att de har uppfunnit en elektrisk motor som ser ut som en donut. Dessa motorer levereras till rätt många applikationer, bl.a. som motorer i kanalfläktar och som hjulmonterade motorer för bilar och motorcyklar, som Verge då.

Det finns ett annat finskt företag Nordic Nano som är bl.a. duktiga på att 3D-printa kondensatorer med nano teknik. De fick i November 2025 Donut Lab som delägare.

Batterier har kemiskt lagrad energi, som i en redox reduktion/oxidations process kan ladda/ladda ur den kemiskt lagrade energi till/från elektricitet.

Kondensatorer har elektrostatiskt lagrad energi. Elektriciteten lagras direkt utan omvandling i en kemisk process.

Om Donut Lab´s produkter är batterier eller kondensatorer får framtiden utvisa, idag lämnas ingen info från företaget som kan klargöra vad det egentligen är.

Edit 260129 * * * * *

Kritiken mot Donuts vägran att lämna ut data som kan verifieras växer i styrka.

Två ledare av stora batteritillverkare i Kina, har öppet kritiserat Donut för detta, i en situation där det inte finns någon forskning, ens i labmiljö som stöder donuts påståenden.

Framtiden får utvisa vad som är verkligt och vad som bara är en marknadsföringsanka.

Teknologin går framåt. Konstigt vore det väl annars.

från att mono-kiselbaserade paneler legat på 18-23% verkningsgrad finns det nu paneler med 33% verkningsgrad att köpa! Det är en ökning med 65%!!

Eller i vissa fall från 400W effekt (på 2m2 panelyta) till 650W.

Dessa paneler är på gång för leverans ÄVEN i Sverige till våren 2024, så ska du investera i solpaneler ska du ta med sådana paneler i dina offertförfrågningar/beräkningar.

Det rör sig om mono-kiselbaserade tvåskiktspaneler, där de olika skikten är optimerade för var sitt våglängdsområde på solljuset. En något mindre del går då till spillo som värme. Men märk väl, att fortfarande 67% eller ca 1300W på en 2m2 panel försvinner i värme vid full sol 1000W per m2.

Läs mer om tekniken, bredbands/tandempaneler här i bloggen.

Några vänner till mig, har startat ett solpanel och batterilager projekt.

De har valt att importera allt själva från Kina och bara ta hjälp med själva installationen, där svenska lagar kräver det, som det elektriska.

Jag kommer att rapportera löpande om deras projekt här i bloggen, vartefter.

Nu när deras paneler har kommit och väntar på varmare väder för att installeras, så passade vi på att testa en fråga vi haft om hur mycket ljus en panel egentligen behöver för att börja ge spänning?

Som ni ser har dessa halcut-paneler 80% av full spänning redan vid väldigt svag och snedvinklad belsyning inomhus. 30 av 37 volt ”VOC voltageopencircuit) Naturligtvis utan förmåga att leverera ström. Strömmen är ju direkt proportionell mot hur starkt ljus som belyser panelen.

Sedan stängde vi panelbunten och kollade bara den ytterst svaga belysning som tagit sig igenom panelens täckta baksida. Nu var det 60% av full spänning, dvs 22 av 37 volt (VOC).

Vad lär oss det här? Jo att tesen att solceller ger i stort sett full spänning 0,65 volt oavsett om de är skuggade eller inte, att enbart strömmen är beroende av hur mycket ljus som belyser panelen.

Det belyser – pun intended 😉 – hur viktigt det är med säkerhetsåtgärder när man jobbar med solpaneler. ÄVEN när de inte har stark solbelysning, kan de leverera många hundra volt seriekopplade i sitt system. Optimerare isolerar den risken genom att panelerna inte är seriekopplade längre, å andra sidan kostar de en tusenlapp till per panel OCH är kända för att ge radiostörningar.

Frauenhofers forskningsinstitut har presenterat en ny ultratunn självrengörande beläggning för glas. Det är i form av en ny typ av titanoxidskikt.

Den kan användas för alla glastyper, som fönster och paneler, även i efterhand.

Den har två styrkor. Dels kan den läggas på i efterhand på redan installerat glas, dels växlar den från att vara vatteavvisande (hydrofob) till att vara vattenälskande (hydrofil) vid UV-belysning.

Så när ett ”sommarregn” kommer på en nyligen solbelyst smutsig panel så sköljs smutsen bort lätt, ungefär som om regnet hade några droppar diskmedel i sig.

Det nya är att ytan är smutsavvisande men blir ”sköljvänlig” efter UV-solbelysning, så att smutsen lätt sköljs bort.

https://newatlas.com/materials/self-cleaning-solar-panels-ultra-thin-coating/